芽生える

めばえる

to bud; to sprout; to arise; to begin to grow

Also written 芽ばえる

Meanings

  1. Ichidan verb, Intransitive

    to bud; to sprout
  2. to arise; to begin to grow

Forms

PlainPolite
Present芽生えるめばえる芽生えますめばえます
Negative芽生えないめばえない芽生えませんめばえません
Past芽生えためばえた芽生えましためばえました
Past negative芽生えなかっためばえなかった芽生えませんでしためばえませんでした
Te-form芽生えてめばえて
Potential芽生えられるめばえられる
Passive芽生えられるめばえられる
Causative芽生えさせるめばえさせる
Volitional芽生えようめばえよう
Imperative芽生えろめばえろ
Conditional (ば)芽生えればめばえれば
Conditional (たら)芽生えたらめばえたら

Example sentences

More examples (1)